Riksavtal om korttidsarbet
22.11.2013 09:55
Detta är en viktig del för att hålla uppe organisationsgraden i förbundet, vilket gör att vi också står starkare i alla framtida förhandlingar.
På onsdagen sa förbundsstyrelsen ja till att IF Metall ska skriva under ett avtal om korttidsarbete utan statligt stöd med Teknikarbetsgivarna.
Det blir en komplettering till ett korttidsavtal med statligt stöd som riksdagen ska lagstifta om.
Samma stöd som i de flesta EU-länder
Samma stöd som i de flesta EU-länder
Avtalet med statligt stöd som kan användas vid svåra lågkonjunkturer. Sådana stöd finns redan i 23 av EU:s 27 länder. Vårt system blir likt det som finns i Tyskland där man i den senaste lågkonjunkturen förlorade färre jobb och fick en snabbare återhämtning efter krisperioden.
I korttidsavtalet med statligt stöd kan arbetstiden minskas med upp till 60 procent medan lönen sänks med maximalt 20 procent. Detta avtal är också beroende av att det stiftas en lag i riksdagen, där staten tar på sig att stå för en stor del av kostanden. Regeringen blir sedan dem som kommer ha möjlighet att aktivera systemet vid en framtida kris. Det beslutet kan tas med stöd av att konjunkturinstitutets mätningar kommer under en viss gräns.
Det krävs emellertid en kraftig ekonomisk nedgång för att stödet ska bli aktiverat. En sådan nedgång har bara kommit två gånger sedan 1990-talet. Senast 2008-2009
Max 12 procent lönesänkning
Avtalet om korttidsarbete utan statligt stöd som vi tecknar med arbetsgivarna blir en komplettering till avtalet med statligt stöd. Det öppnar för att företaget och Verkstadsklubben vid tillfälliga nedgångar kan teckna lokala avtal om att minska arbetstiden och sänka löner. Lönesänkningen kan i det här avtalet bli maximalt 12 procent, men det finns ingen gräns för hur mycket arbetstiden kan minskas. Man kan exempelvis minska arbetstiden med 1 dag per vecka (20 % på dagtid) och enas om ett löneavdrag på 10%. Korttidsarbete skall endast ske under en begränsad tid.
Avtalet om korttidsarbete utan statligt stöd som vi tecknar med arbetsgivarna blir en komplettering till avtalet med statligt stöd. Det öppnar för att företaget och Verkstadsklubben vid tillfälliga nedgångar kan teckna lokala avtal om att minska arbetstiden och sänka löner. Lönesänkningen kan i det här avtalet bli maximalt 12 procent, men det finns ingen gräns för hur mycket arbetstiden kan minskas. Man kan exempelvis minska arbetstiden med 1 dag per vecka (20 % på dagtid) och enas om ett löneavdrag på 10%. Korttidsarbete skall endast ske under en begränsad tid.
Huruvida dessa båda avtal kan bli aktuella här vet vi inte, men det skulle kunna vara ett verktyg för att förhindra ett eventuellt varsel någon gång i framtiden.
Några saker som tagits hänsyn till när man beslutat att teckna avtalen är att sätta stopp för möjligheten för företag att komma överens med enskilda anställda om att gå ner i arbetstid i utbyte mot sänkt lön, vilket har skett på några företag runt om i landet.
Det innebär att man redan nu har kringgått kollektivavtalet och i vissa fall möjligtvis gjort sämre avtal direkt med individer, än det som nu tecknas.
Det innebär att man redan nu har kringgått kollektivavtalet och i vissa fall möjligtvis gjort sämre avtal direkt med individer, än det som nu tecknas.
Det låga A-kassan som vi har i Sverige sätter givetvis också den en tryck på facken att teckan dessa avtal. För många skulle arbetslöshet innebära 50-60% av lönen, samt en höjd skattesats för att man är arbetslös.
Uppbördsavtal
En annan viktig fråga som fått sin lösning är den om att arbetsgivarna även i fortsättningen kommer att betala in fackavgiften direkt på inkomsten. Det så kallade uppbördsavtalet kommer att löpa parallellt med avtalet om korttidsarbete.